Herregud, vad skulle jag göra utan min familj. Träffar mamma och pappa nästan varje dag och om vi inte träffas så skriver vi i alla fall med varandra flera gånger varje dag, är helt enkelt beroende av dem och jag skulle inte kunna göra någonting i vardagen utan dem.
Till exempel, hade inte kommit någonstans med målningen eller att slita upp golvet om inte mamma stått bakom mig, guidat mig om hur man ska göra och jag hade definitiv aldrig vågat slita upp golvet om jag inte sett mamma och pappa renovera upp ett och annat hus innan.
Ett till exempel var när vi fick kaos i källaren, VAD var det första jag gjorde? Jag spamringde mamma och pappa. De hjälpte oss genom att berätta vart vi skulle höra av oss och mamma kom och hjälpte till med tvätt, torkning och gav sina goda råd. Det är guldvärt.
En mindre sak som är TYP det gulligaste och snällaste som har hänt mig den senaste tiden var det som hände ikväll. Carson har vart hemma hos pappa och mamma några timmar nu på eftermiddagen och jag har lite av en grej att jag är lite mörk och spökrädd. Mamma och pappa erbjuder sig alltså utan att jag ens nämnt något att följa med mig hem så att jag kan gå ner och duscha eftersom att jag jobbat idag!! Väl här hemma hjälpte mamma mig att vattna mina blommor OCH fixade fika tills att jag kom upp från badet. Gråter nästan när jag tänker på det för att det är så jävla fint.
Mina föräldrar och min familj är det absolut bästa som finns. Inte för att de hjälper mig och stället upp med olika saker utan för att de helt enkelt är de absolut bästa, snällaste och givmildaste människorna jag någonsin träffat. Kan inte ens beskriva min kärlek för dessa människor.
Tack till familjen, kärlek utan gränser.